Ny Blogg
buss25.blogspot.com
Tisdag.
jag hade nästan glömt ditt tegelhus
men kvällen kom med samma bleka ljus
plötsligt minns jag stanken av
min godtrohet igen
en vän som inte riktigt var en vän
Måndag.
Torsdag
Hej!
Det är jag igen.
Längesen jag skrev något intressant i denna bloggen, tror inte att jag kommer skriva något märkvärdigt nu heller.
Försov mig i morse och det blev därför ingen skola för mig denna dag. Skönt faktiskt. Det känns mycket bättre att stanna hemma när man har försovit sig än om man bara skiter i det tycket jag. Jag skall nog börja försova mig varje dag.
Annars har det inte hänt så mycket, Martin har ju fått lägenhet i stan och det är ju härligt. Är där mestadels. Kul. Typ.. Eller. Blä jag vill ha en egen lägenhet. Eller nej, ett eget hus. I stan, fast vid havet. Allt går att lösa. Om man bara vill.. bullshit. Det är väll typ det enda som hänt på den fronten.
Var inte ute ihelgen. Underbart. Jag har kommit fram till att de är bättre att gå ut mitt i veckan för då mår man dåligt på en vardag istället.. Vilket resulterar i att man mår alldeles förträffligt bra på helgen. Annars brukar min helg se ut som så att om jag skall gå ut på en Lördag så börjar jag tänka på utgången redan på morgonen och hinner därför i princip inte göra något vettigt under hela Lördagen. Alltså så kan vi stryka Lördagen ifrån helgen. Sen blir det söndag. Lamporna tänds på Parkan, mitt huvud sitter inte längre på resten utav kroppen utan det är under armen. Kommer hem runt 7 somnar, vaknar med smärtor i övre delen och är allmänt paj hela söndagen. Så vi kan stryka Söndag ifrån helgen med. Jahopp. Och så var det måndag. Visst är helgen underbar.
Skjut mig.
Men mina vänner.. Jag har blivit en narkoman.
En tränings narkoman. Ne, skall inte vara den som är den och ljuga. Men...
Jag tränar faktiskt varje dag. Det är det bästa jag vet just nu. Jaja, jag vet förra veckan var det bästa jag visste lypsyl. Ja så ni förstår ju att det växlar fort det där. Men nu är det att träna. Skall få stans finaste kropp. Nej, man får inte större bröst av att träna. Men resten.
Min finaste vän Kim och Jag på vår födelsedag
Äter män som smågodis
Jag blev ett måndagsbarn
Hela livet blev en helg
Mmm, nu är det måndag snart
Och jag lever för ikväll
Sena nätter, tomma glas,
Femhundra skjuter upp problemet för ett tag (för stunden)
Men jag tror att alla snart
har fått nog av mig
Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv
Situationen är så sjuk
Vad har du gjort, för dig är det alltid helg
Och helgen måste ta slut
Det är fullt en lördag klockan 5,
Jag längtar alltid härifrån men aldrig hem
Skulle vilja ta det sen, vad ska det bli av mig
Det finns dagar som idag, hopplösa mornar
Då jag vaknar som ett vrak
Åh jag märker alla har - har fått nog av mig
Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv
Situationen är så sjuk
Vad har du gjort, för dig är det alltid helg
Och helgen måste
Jag blev ett måndagsbarn
Hela livet blev en helg
De är måndag snart
Men jag lever för ikväll
Torsdag
Hej!
Det är torsdag, jag har börjat mitt sportlov och livet känns mycket bra. Sitter och lyssnar på Eldkvarn just nu, ett band som jag lyssnat på en del tidigare men som kom på tal igår så jag fastnade igen. Sjuka texter asså.
Nu skall jag iväg och träna med Algelid. Skall bli skönt. Har dock fuckat up min höft rätt rejält så får se hur det går. Nog om det. Ikväll skall jag uppdatera ett riktigt mumsigt inlägg. om mig och mitt liv... alltså kanske tragiskt, och innehålls fattigt. men kika in sen.
Ciao
I love you.
Min Gud
I'm free to be whatever I Whatever I choose And I'll sing the blues if I want I'm free to say whatever I Whatever I like If it's wrong or right it's alright Always seems to me You only see what people want you to see How long's it gonna be Before we get on the bus And cause no fuss Get a grip on yourself It don't cost much
Utkast: Feb. 8, 2010
Det är måndag. En tråkig sådan. Om någon timme skall jag på något i stan med Ung Företagsamhet, har inte den blekaste vad det är för något, men det märker jag väll. Efter det skall jag bara åka hem. Söka 75975 jobb utomlands och senare sova. v 17 börjar jag jobba på Liseberg igen. Det skall bli överjävligt roligt, men jag har redan varit där en säsong, det är dax att göra något annat. Så lite platsbanken får det bli sen helt klart! Fast iår har jag faktist även sökt till Ben § Jerry´s det hade varit roligt att få jobba där lite faktist, då slipper jag min fula keps och får ist ta på mig ko-kläder.. ja fina kläder som. Man ser ut som
söndag kväll.
Jag har ingenting att skriva ikväll....
Darling, go home
Hej!
Idag hoppade mitt hjärta en extra gång, sådär så det bubblar i halsen nästan. Eller, aa. Jag vet inte men jag har läst att det kan göra de. Bubbla i halsen alltså. Det var fruktansvärt, kändes som att bröstkorgen skulle hoppa ut och att jag skulle sluta andas. Typ.. Men icke sa nicke. Det återgick i sin vanliga rytm direkt. Äckligt det där med hjärtat. Tycker faktiskt att smärta i alla kroppens inre organ är läskigt, man vet ju aldrig vad det kan vara.
Min helg var som alla anda utav mina helger. Lagom liksom. Ni som läser denna bloggen kommer nu att få följa en helt annan tjej… nästan.
”jag skall aldrig mer dricka”
Det hade varit en lögn att säga att jag aldrig mer tänker dricka. Men jag skall faktiskt aldrig mer dricka. Nej men skämt och sido. Inga mer utekvällar för min del. Inte förens hum. Obestämd tid. Nej, inte nästa helg. Eller helgen efter den.. I mars-april kanske man får unna sig lite gott. En ren rensning. Inte bara på alkohol, utan skit.
Om några månader tar jag studenten. Ja, vad skall man säga. Skönt. Typ…
Har funderat lite på att göra det ”optimala” efter studenten. Åka utomlands, jobba och bli kär. Riktigt kär. I en solbränd ,lång och vältränad man. Det låter fint, visst gör det. Komma hem med en ring på fingret och en riktig man. Ja, för det finns det inte många utav i Göteborg. Bygga ett hus på Rivieran, skaffa några ungar. Bli en känd författare.. osv. Ja, ni förstår vad jag menar. Eller?
Sitter och lyssnar på Amanda Jenssen - We're all friends tonight . Vilken låt.. Hon har väll inte alltid varit min favorit, men vissa låtar är bra asså. Inget speciellt med den så sätt egentligen, men den tilltalar mig. Riktigt mycket . Kontigt egentligen att så pass enkla texter kan få en att känna sig berörd. Nog om den.
Eller nej, inte nog om det. Sitter och lyssnar igenom hela hennes album nu. Hon är duktig. Gillar henne.
Nu skall jag göra allt som jag måste. Och just nu är det duscha.
Hejpåer.
vänd dig inte om.
Strimmor, ge mig en dröm att försaka
Jag behöver en stilla hand
Och ge mig ett fel som jag kan rätta till
och ett annat efternamn
Strimmor, hur många gånger ska våren
kunna drabba dig om igen,
och ljuga de vackra historierna
om den stora kärleken
Du och jag i strimmorna
Vi är sargade människor som tror,
vänd dig inte om..
En dag hinner samvetet ikapp en. Den månaden, veckan eller dagen är jobbig. Man funderar på saker som man tidigare inte sätt, som man inte velat se eller som man inte vågat inse. Att ha snurrat in sig ett varv eller två det är inte så farligt, då är det fortfarande lätt att trassla upp, men när man har trasslat in sig så mycket och snurrat åt fel varv i en längre tid är det nästan omöjligt att ta sig ut.. Speciellt med garnet helt. För mig har det alltid varit så att när något blir vanligt så blir det tråkigt, och när något är tråkigt så blir det vanligt. Normalt och vanligt har aldrig varit något för mig. Jag ser misstag som lärdom och problem som ingenting. Jag vill ha allt, jag är en sådan som bara tar och tar och tar.. men aldrig ger. Men jag har insett att jag äger inte världen. Jag gjorde det ett tag men jag är beredd att lämna över tronen. Denna gången till en respektabel ägare. Tro vad ni vill men jag är ingen deprimerad människa, jag är bara jag. En som väljer ut allt det goda i livet och skiter i resten samt konsekvenserna. Ibland undrar jag vem jag är, men jag förstår inte varför. För jag vet vem jag är. Jag är jag. En bra tjej.
Egentligen.
Jag behöver en stilla hand
Och ge mig ett fel som jag kan rätta till
och ett annat efternamn
Strimmor, hur många gånger ska våren
kunna drabba dig om igen,
och ljuga de vackra historierna
om den stora kärleken
Du och jag i strimmorna
Vi är sargade människor som tror,
vänd dig inte om..
En dag hinner samvetet ikapp en. Den månaden, veckan eller dagen är jobbig. Man funderar på saker som man tidigare inte sätt, som man inte velat se eller som man inte vågat inse. Att ha snurrat in sig ett varv eller två det är inte så farligt, då är det fortfarande lätt att trassla upp, men när man har trasslat in sig så mycket och snurrat åt fel varv i en längre tid är det nästan omöjligt att ta sig ut.. Speciellt med garnet helt. För mig har det alltid varit så att när något blir vanligt så blir det tråkigt, och när något är tråkigt så blir det vanligt. Normalt och vanligt har aldrig varit något för mig. Jag ser misstag som lärdom och problem som ingenting. Jag vill ha allt, jag är en sådan som bara tar och tar och tar.. men aldrig ger. Men jag har insett att jag äger inte världen. Jag gjorde det ett tag men jag är beredd att lämna över tronen. Denna gången till en respektabel ägare. Tro vad ni vill men jag är ingen deprimerad människa, jag är bara jag. En som väljer ut allt det goda i livet och skiter i resten samt konsekvenserna. Ibland undrar jag vem jag är, men jag förstår inte varför. För jag vet vem jag är. Jag är jag. En bra tjej.
Egentligen.
det nya svarta
ett nytt år.
Hej!
Nu skall jag ta mig tid för att skriva lite. Det händer väldigt mycket i mitt liv just nu, eller.. ne, om jag tänker efter så händer det faktist ingenting. Allt rullar på i sin vanliga rutin.. Ja, en väldigt omvänd rutin. Alltså motsattsen ifrån vanliga rutiner.. men det är väll en rutin? Eller? Jag känner att det finns ingen anledning att gå in på detaljer vad som hänt det senaste.. just för att de senaste månaderna endast handlat och bestått utav detaljer.
Karriären går väll sådär. Har inget jobb och jag har ingen skola. Man kan väll säga att jag har lagt karriären på hyllan. Har även tappat minnet såhär på vinterhalvåret. Har svårt med korttids minnet. Har olika teorier på vad det kan tänkas komma ifrån. dålig hjärnaktivitet kanske. Har även börjat planera lite på hur mitt liv efter studenten skall se ut. Jag har kommit fram till att jobba så mycket jag kan i vår och sommar och sedan åka i september eller oktober. Vart? Dit det är varmt. Ja, det är ungefär det jag spikat än sålänge. Låter ju oplanerat kanske. Men det är sån jag är. Oplanerad. Hela mitt liv är oplanerat.
Nu skall jag ta mig tid för att skriva lite. Det händer väldigt mycket i mitt liv just nu, eller.. ne, om jag tänker efter så händer det faktist ingenting. Allt rullar på i sin vanliga rutin.. Ja, en väldigt omvänd rutin. Alltså motsattsen ifrån vanliga rutiner.. men det är väll en rutin? Eller? Jag känner att det finns ingen anledning att gå in på detaljer vad som hänt det senaste.. just för att de senaste månaderna endast handlat och bestått utav detaljer.
Karriären går väll sådär. Har inget jobb och jag har ingen skola. Man kan väll säga att jag har lagt karriären på hyllan. Har även tappat minnet såhär på vinterhalvåret. Har svårt med korttids minnet. Har olika teorier på vad det kan tänkas komma ifrån. dålig hjärnaktivitet kanske. Har även börjat planera lite på hur mitt liv efter studenten skall se ut. Jag har kommit fram till att jobba så mycket jag kan i vår och sommar och sedan åka i september eller oktober. Vart? Dit det är varmt. Ja, det är ungefär det jag spikat än sålänge. Låter ju oplanerat kanske. Men det är sån jag är. Oplanerad. Hela mitt liv är oplanerat.
Katt....
notebook
Du kanske sa nånting som ingen alls förstod Och som du ångrade men som du ändå sa Du kanske gick ett steg för långt för dom försoffade Så att dom inte såg att det var bra Du ville ändra på dig själv och på din värld Men fick då ofrivilligt se att den var seg Livet är en dans på rosor Men det är en dans med svåra steg Du ville visa att du fanns och att du levde Och att inte allt var lika dött som dom Du ville se alternativ i allt som inte var nåt bra Och att det gick att göra om Du ville bara hjälpa till och vara snäll Mot som som praktiskt taget ingenting förstår Du ville bara göra gott och ändå fick du namnet Fröken svår Och du fick höra utav vänner och bekanta Att "Nu tar vi allt, för allting här är vårt"! Dom sa att framtiden var ljus Nu har dom bil och mat och hus Dom sa att ingenting var svårt Och du fick höra att livet var en dans på rosor Och det blev en dans som stack dig hårt
notebook
Det är tomma ord som fastnar för att jag låter dom vara kvar, men jag har lovat den här gången att jag ska ge allt jag säger att jag har. Jag kanske stannar här och skriver fast jag längtar bort. Och du vill att jag ska lämna men vi säger aldrig nått. Du försöker ställa mig emot vägen men jag står aldrig still, för jag tror att livet just har börjat och det blir, det blir vad jag gör det till.
