Lördag.

Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?

Vad skall jag säga, det är dax för mig att finna mig själv. Här sitter jag utmattad och förtvivlad, väl valda ord som passar in nu är ; trött på inget, trött på allt. Jag har den absolut roligaste tiden i mitt liv nu, men definitivt den mest svåra och ohanterbara. Här sitter jag en lördag morgon klockan tio och kan inte sova för att jag har ångest över allt som jag ställer till med och inte ställer till med om man säger så. Har byggt upp en sorts mur runt om mig, en mur som är  sjukt lätt att komma innanför men ännu lättare att klättra över. Jag bjuder in folk för att de ska lära känna mig, men när de försöker så stöter jag iväg dem lika fort. Jag vet inte riktigt varför, rädd för att bli sårad antar jag. så istället sårar jag andra? Ja, ni hör ju hur det låter. vilse i mig själv frågetecken (?) . Detta är i vilket fall som hellst något som måste upphöra, typ nu. Efter igår så har jag insett att man kan inte bete sig hur som hellst och framförallt inte bara för att man är singel. Nu får ni ju inte tolka de här fel, jag kan absolut inte påstå att jag är lösaktig på något sätt och det vet ju de allra flesta utav er. det är inte det dehär handlar om. Men jag har kommit underfund med att man skall nog säga vad man känner och inte känner i rätt tid och inte när personen i fråga tar det för givet. Jag tror att jag skall skaffa mig en pojkvän. tänk så problemfritt det hade varit. Jag har levt ut den där galna och impulsiva. Det räcker nu. Jag har som tidigare nämt ovan att jag haft den roligaste tiden i hela mitt liv faktist. hur roligt liv har hon haft undrar väll ni då? Hade jag gjort iallafall. Alkoholen skall nog också försvinna ett tag. Jag blir liskom inte den där sociala, glada roliga Hanna när jag är ute längre. jag blir bara full och odräglig. finns det något vidrigre än; fulla, odrägliga, bittra damer? Nej, inte enligt mig plus rökning på de. Ush gud nej, lägg in mig eller något. Eller nej, nu kom jag på något som är vidrigare, dessa champange sprutande äcklen i stan. Där har vi något som är vidrigt. Men alla som är något sprutar ju champange och har kammat håret med en fläskkottlett. Ni är ju bara så söta. Men i detta stora svarta hål som jag krävt själv så har jag ändå allt jag behöver. Min sovandes pappa i soffan brevid, min mamma, Göran, Malin och mina bästa vänner. Och tacka gud för de.
Take Care People.






Kommentarer
Postat av: Anonym

Hanna, du är världens finaste tjej! Är så glad som har dej som vän<3

2009-03-01 @ 16:31:58
Postat av: Johanna Algelid

oj, haha glömde kanske skriva att det var från mej.

2009-03-02 @ 13:48:29
URL: http://johannaalgelid.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback