vänd dig inte om.
Strimmor, ge mig en dröm att försaka
Jag behöver en stilla hand
Och ge mig ett fel som jag kan rätta till
och ett annat efternamn
Strimmor, hur många gånger ska våren
kunna drabba dig om igen,
och ljuga de vackra historierna
om den stora kärleken
Du och jag i strimmorna
Vi är sargade människor som tror,
vänd dig inte om..
En dag hinner samvetet ikapp en. Den månaden, veckan eller dagen är jobbig. Man funderar på saker som man tidigare inte sätt, som man inte velat se eller som man inte vågat inse. Att ha snurrat in sig ett varv eller två det är inte så farligt, då är det fortfarande lätt att trassla upp, men när man har trasslat in sig så mycket och snurrat åt fel varv i en längre tid är det nästan omöjligt att ta sig ut.. Speciellt med garnet helt. För mig har det alltid varit så att när något blir vanligt så blir det tråkigt, och när något är tråkigt så blir det vanligt. Normalt och vanligt har aldrig varit något för mig. Jag ser misstag som lärdom och problem som ingenting. Jag vill ha allt, jag är en sådan som bara tar och tar och tar.. men aldrig ger. Men jag har insett att jag äger inte världen. Jag gjorde det ett tag men jag är beredd att lämna över tronen. Denna gången till en respektabel ägare. Tro vad ni vill men jag är ingen deprimerad människa, jag är bara jag. En som väljer ut allt det goda i livet och skiter i resten samt konsekvenserna. Ibland undrar jag vem jag är, men jag förstår inte varför. För jag vet vem jag är. Jag är jag. En bra tjej.
Egentligen.
Jag behöver en stilla hand
Och ge mig ett fel som jag kan rätta till
och ett annat efternamn
Strimmor, hur många gånger ska våren
kunna drabba dig om igen,
och ljuga de vackra historierna
om den stora kärleken
Du och jag i strimmorna
Vi är sargade människor som tror,
vänd dig inte om..
En dag hinner samvetet ikapp en. Den månaden, veckan eller dagen är jobbig. Man funderar på saker som man tidigare inte sätt, som man inte velat se eller som man inte vågat inse. Att ha snurrat in sig ett varv eller två det är inte så farligt, då är det fortfarande lätt att trassla upp, men när man har trasslat in sig så mycket och snurrat åt fel varv i en längre tid är det nästan omöjligt att ta sig ut.. Speciellt med garnet helt. För mig har det alltid varit så att när något blir vanligt så blir det tråkigt, och när något är tråkigt så blir det vanligt. Normalt och vanligt har aldrig varit något för mig. Jag ser misstag som lärdom och problem som ingenting. Jag vill ha allt, jag är en sådan som bara tar och tar och tar.. men aldrig ger. Men jag har insett att jag äger inte världen. Jag gjorde det ett tag men jag är beredd att lämna över tronen. Denna gången till en respektabel ägare. Tro vad ni vill men jag är ingen deprimerad människa, jag är bara jag. En som väljer ut allt det goda i livet och skiter i resten samt konsekvenserna. Ibland undrar jag vem jag är, men jag förstår inte varför. För jag vet vem jag är. Jag är jag. En bra tjej.
Egentligen.
det nya svarta
ett nytt år.
Hej!
Nu skall jag ta mig tid för att skriva lite. Det händer väldigt mycket i mitt liv just nu, eller.. ne, om jag tänker efter så händer det faktist ingenting. Allt rullar på i sin vanliga rutin.. Ja, en väldigt omvänd rutin. Alltså motsattsen ifrån vanliga rutiner.. men det är väll en rutin? Eller? Jag känner att det finns ingen anledning att gå in på detaljer vad som hänt det senaste.. just för att de senaste månaderna endast handlat och bestått utav detaljer.
Karriären går väll sådär. Har inget jobb och jag har ingen skola. Man kan väll säga att jag har lagt karriären på hyllan. Har även tappat minnet såhär på vinterhalvåret. Har svårt med korttids minnet. Har olika teorier på vad det kan tänkas komma ifrån. dålig hjärnaktivitet kanske. Har även börjat planera lite på hur mitt liv efter studenten skall se ut. Jag har kommit fram till att jobba så mycket jag kan i vår och sommar och sedan åka i september eller oktober. Vart? Dit det är varmt. Ja, det är ungefär det jag spikat än sålänge. Låter ju oplanerat kanske. Men det är sån jag är. Oplanerad. Hela mitt liv är oplanerat.
Nu skall jag ta mig tid för att skriva lite. Det händer väldigt mycket i mitt liv just nu, eller.. ne, om jag tänker efter så händer det faktist ingenting. Allt rullar på i sin vanliga rutin.. Ja, en väldigt omvänd rutin. Alltså motsattsen ifrån vanliga rutiner.. men det är väll en rutin? Eller? Jag känner att det finns ingen anledning att gå in på detaljer vad som hänt det senaste.. just för att de senaste månaderna endast handlat och bestått utav detaljer.
Karriären går väll sådär. Har inget jobb och jag har ingen skola. Man kan väll säga att jag har lagt karriären på hyllan. Har även tappat minnet såhär på vinterhalvåret. Har svårt med korttids minnet. Har olika teorier på vad det kan tänkas komma ifrån. dålig hjärnaktivitet kanske. Har även börjat planera lite på hur mitt liv efter studenten skall se ut. Jag har kommit fram till att jobba så mycket jag kan i vår och sommar och sedan åka i september eller oktober. Vart? Dit det är varmt. Ja, det är ungefär det jag spikat än sålänge. Låter ju oplanerat kanske. Men det är sån jag är. Oplanerad. Hela mitt liv är oplanerat.
Katt....
